Orgynal Volym
Solroslecitin
Vad är solroslecitin? Lecitinpulver från solrosor Lecitin beskriver ett ämne som naturligt finns i kroppens vävnader och som består av fettsyror och har en mängd kommersiella och medicinska användningsområden. Lecitin fungerar som ett emulgeringsmedel, vilket innebär att det suspenderar fetter och oljor och hindrar dem från att blandas med andra ämnen. Kemiskt sett tillhör lecitin fosforsyraestrarna. Namnet kommer från det grekiska ordet för äggula, lekitho.
Varför lecitin? Lecitin kan förenklat sägas vara ett fett och det finns att finna i alla kroppens celler. Lecitin finns i cellernas cellmembran och i vitala organ som hjärnan, levern, benmärgen och njurarna. Lecitin deltar bland annat i produktionen av det goda kolesterolet (HDL) i kroppen. Det bidrar även till att emulgera serumkolesterolet vilket minskar risken för att det ska sätta sig i kärlväggarna. Lecitin kan alltså påverka kolesterolnivåerna i kroppen och genom att delta i produktionen av transportproteiner samt i själva transporten av fett kan det även ha positiv inverkan på fettinlagringen i levern. Lecitin är dock inte enbart ett ämne för hjärtat och kärlen. En stor del av hjärnans vikt utgörs av lecitin och det ger tydliga signaler om att det är ett ämne som är viktigt för hjärnans funktion. Man tror bland annat att lecitin deltar i produktionen av myelinet som omger nervtrådarna och får signalerna att ta sig fram fortare. Dessutom tror man att lecitin spelar en roll i korttidsminnet och att det kan bidra till att förbättra detta.
Fördelar med lecitin:
En ökad volym av spermier vid tillskott av lecitin påstås, men detta har inget stöd hos någon studie idag. Lecitin är en god källa till kolin som bidrar till att bibehålla normal leverfunktion. Lipidsubstanser som innehåller kolin, som lecitin, kan förbättra hjärnans funktionella vägar. Lecitin innehåller även fosfor som bidrar till cellmembranens normala funktion. Lecitin består av flera sorters fosfolipider. Dessa innehåller fosfor och kolin, samt inositol, (även kallat vitamin B8). Mest kända fördelen hos lecitin är dess förmåga att sänka kolestrolet. Lecitins emulgerande egenskaper bidrar till en kedjereaktion som förbättrar slem i tarmen, vilket gör matsmältningsprocessen lättare och skyddar det känsliga slemhinnan i matsmältningssystemet. Lecitin är också en av beståndsdelarna i galla. Det finns några motstridiga bevis på om lecitin kan användas för att behandla människor som har neurologiska tillstånd och nervsystemet, men forskning om denna fördel med lecitin är lovande och går vidare. Lecitin förekommer även ofta i hudvårdsprodukter då det bidrar till mjuk och välmående hy.
Är lecitin säkert?
Personer som tar lecitin måste vara medvetna om doseringsrekommendationer och bör inte överstiga mer än 5000 milligram per dag. Det finns ingen risk för lecitin som förekommer naturligt i maten.
D-asparaginsyra (D-aspartic acid): Vad är DAA?
D-asparagin är en icke-essentiell aminosyra, vilket innebär att det är en aminosyra som kroppen själv skapar i tillräcklig mängd. Dock visar flertalet studier att ett ökat intag har positiva effekter. DAA som tillskott har därför länge varit känd för att vara en aminosyra som tycks ha en unik och betydande inverkan på hormoner.
Hur fungerar DAA?
DAA skickar direkta signaler om att öka produktionen av testosteron. Detta sker genom att D-asparagin interagerar med hypotalamus via NMDA (N-metyl-D-aspartat) receptorer vilket får hypotalamus att börja producera ett hormon vid namn GnRH (Gonadotropin Releasing Hormone). GnRH går till hypofysen, som då börjar producera två andra hormoner, FSH (follikelstimulerande hormon) samt LH (luteiniserande hormon). Både FSH och LH släpps fria i blodbanan och när de når testiklarna får de specialiserade celler (leydigceller) att producera testosteron. FSH kommer att ha en mer direkt effekt på spermatogenesen (nybildningen av spermier) genom att interagera med sertoliceller, som är specialiserade på just detta.
DAA bidrar till manligt könshormon:
Ökade nivåer av manligt könshormon hos män i åldrar 27 - 67 år har påvisats med över 45% på endast 13 dagar vid tillskott av D-asparaginsyra. Ökade hormonnivåer är främst viktiga för aktiva individer då det har ett flertal positiva hälsoeffekter såsom maximerad prestationsförmåga, ökad muskelmassa, energi och uthållighet samt snabbare återhämtning och lägre kortisolnivåer.
DAA, S i AR och kolesterol. DAA ökar även produktionen av StAR (steroidogenic acute regulatory protein). Detta protein har till uppgift att transportera in kolesterol in i mitokondrierna i leydigcellerna. Kolesterol är utgångsämnet för tillverkningen av testosteron och det är i mitokondrien i leydigcellen som den första konverteringen av kolesterol till ett hormon (pregnolon) sker. Detta är av extra intresse då just detta steg är en flaskhals i produktionen av testosteron. Detta hormon är ursprungshormonet för alla andra könshormoner. Pregnolon kommer att vandra till en annan del i cellen som kallas för slätt endoplastmatiskt retikel och här sker den fortsatta omvandlingen till flera olika typer av hormoner som slutligen mynnar ut i testosteron.
Är DAA säkert?
DAA anses vara ett säkert kosttillskott. Det har inte rapporterats några negativa förändringar i leverenzymer, kreatinin, glukosvärden, urea eller funktion hos röda respektive vita blodkroppar. DAA har heller inte visat sig vara neurotoxiskt genom interaktion med NMDA-receptorn.
Q10
Vad är Q10?
Ämnet Q10 är en fettlöslig och vitaminliknande förening som finns naturligt i våra celler. Det är ett ämne som kroppen själv kan bilda och som främst produceras i levern. Q10 är involverat i produktionen av cellulär energi.
Effekter?
Q10 fungerar även som en viktig antioxidant, vilket innebär att den motverkar oxidativ stress och fria radikaler som kan bidra till att kroppen åldras. Fria radikaler kan frisättas i kroppen när vi utsätter oss för mycket stress, som sjukdom eller hårt arbete under en lång period. För att motverka detta har antioxidanter alltså en viktig roll. Flertalet studier har visat att brist på Q10 kan leda till försämrad spermakvalitet då sädesvätska med låga spermiekoncentrationer även har motsvarande låga nivåer av Q10. Ytterligare forskning visat att ett tillskott av Q10 leder till färre skadade spermier, samt en betydande ökning av fertilitet för männen som åt tillskott av Q10. Förutom att fungera som en antioxidant och bidra till cellernas energiförbrukning skyddar Q10 även från oxidering av kolesterol i kroppen. Detta innebär att det skadliga kolesterolet hindras från att fastna på kärlväggarna.
Flera studier har dragit slutsatsen att komplettering med CoQ10 kan förbättra spermiekvalitet, aktivitet och koncentration genom att öka antioxidantskyddet. Q10 skyddar spermierna mot skador under tiden som de produceras i testiklarna. Dessa egenskaper gör det till hjälp vid bevarande av celler och förebyggande och behandling av vissa kroniska sjukdomar. CoQ10 har visat sig förbättra hjärthälsan och reglera blodsockret, hjälpa till att förebygga och behandla cancer och minska migränfrekvensen. Det kan också minska oxidationsskador som leder till muskeltrötthet, hudskador och hjärna- och lungsjukdomar. Eftersom CoQ10-produktionen minskar med åldern kan vuxna i alla åldrar dra nytta av mer av det. Oavsett om du konsumerar mer mat med högt CoQ10-innehåll eller tar kosttillskott kan CoQ10 gynna din hälsa. Kosttillskott förbättrar sädeskvaliteten på flera sätt. Enligt forskning är kosttillskott med selen, zink, omega-3 och koenzym Q10 förbundna med en ökning av sädesceller samt förbättring av sädercellernas mobilitet. Forskning visar att de berörda kosttillskotten kan ha en positiv effekt på sädeskvaliteten. Även om forskarna efterlyser ytterligare studier som kan ge en mer exakt slutsats är det under alla omständigheter viktigt att mannen är välförsedd med relevanta näringsämnen om fertiliteten ska vara optimal. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften ”Advances in Nutrition”. Testiklar och spermier innehåller en del selen och zink, som ingår i ett hav av enzymfunktioner. Det finns också ett samband mellan blodets selen- och zinknivå och det manliga könshormonet testosteron. Det har visat sig att infertila män har signifikant lägre nivåer av selen och zink i blodet jämfört med fertila män. Som bekant sätter sädescellerna fart mot ägget för att befrukta det. Här har sädescellerna behov av selenhaltiga proteiner, som ligger bakom själva framdriften. Sädescellerna måste tillryggalägga en relativt lång sträcka innan de kan befrukta ägget i äggledaren, och det är bara de starkaste sädescellerna som når fram. Sädescellerna har därför även behov av en del Q10, som är nödvändigt för alla cellers energiproduktion.
Är Q10 säkert?
För dig som äter andra mediciner rekommenderas det att du rådgör med läkare, eftersom Q10 kan ha en viss blodförtunnande effekt. Vid extremt stora doser av Q10 kan det leda till lätta biverkningar som magont eller illamående. Så länge du följer tillverkarens doseringsanvisningar riskerar du inte att äta en för stor dos.
L-Karnitin
L-karnitin för friska spermier
Vad är L-Karnitin?
L-karnitin kan öka rörligheten i spermierna. Spermier kräver en hel del energi som levereras av långkedjiga fettsyror. Dessa fettsyror måste transporteras in i det inre av cellerna via karnitin som skall omvandlas till energi. Det verkar som om tillgänglighet av karnitin kan vara en begränsande faktor i spermiernas energiproduktionskapacitet. Flera studier har genomgående visat att antalet friska, rörliga spermier hos män med oligozoospermi (lågt antal spermier) eller astenozoospermi (minskad rörlighet hos spermier i ejakulat) skulle kunna öka betydligt genom tillskott av L-karnitin. Deltagarna i studien tog L-karnitin under en tidsperiod av tre till sex månader. Denna aminosyra är viktigt för spermiens normala funktioner. Enligt forskning ger högre nivåer av L-Karnitin i spermier, friskare spermier och ökad rörlighet. Ett kombinerat tillskott av L-karnitin och acetyl-L-karnitin verkar för att förbättra spermiers rörlighet hos män med fertilitetsproblem. I en studie fick 60 slumpmässigt utvalda män med fertilitetsproblem i åldrarna 20 och 40 år ta en kombination av L-karnitin och L-acetyl-karnitin eller ”placebo” i 6 månader. I den medicinska tidskriften Fertility and sterility rapporteras att 2 månader efter avslutad behandling hade män som tog L-karnitin och acetyl l karnitin ökning av spermiekoncentration, ökad rörelse framåt och av den totala rörelsen. Detta leder sannolikt till ökad fertilitet. Den mest betydande förbättringen av spermierörlighet, både framåt och totalt sågs hos män som hade de lägsta nivåerna av rörliga spermier när studien började. Forskarna noterar att fyra spontana graviditeter uppnåddes under studien av män som hade tagit en kombination av tillskotten. L-karnitin är en annan aminosyra som bär fettsyror i spermatozoa för att säkerställa energi att nå ägget. I genomsnitt har hälften av spermatozoa i en mans spermier tillräcklig rörlighet. Men om den ejakulerade spermierna innehåller en mindre andel spermatozoer med normal rörlighet (t.ex. 32%) är fallet med astenospermie. Studier visade att män, som lider av astenospermie, kan förbättra rörligheten hos deras spermatozoer under förutsättning av L-karnitin. En italiensk studie upptäckte att om L-karnitin tas i 3.000 75 mg per dag, ökade spermatozos rörlighet hos patienten 10,8% (från 18,0% till XNUMX%).
Är L-karnitin säkert?
L-karnitin klassificeras som säkert att användas och några bieffekter (av medicinskt rimliga doser) har inte påträffats.
Zink citrat:
Vad är zink citrat?
Zink kallas för det manliga mineralet och är livsnödvändigt mineral i kroppen. Zink citrat ger en god upptagningsförmåga. Höga halter av zink hänger samman med testosteronet vilket främjar beslutsamhet, effektivitet, lust och hårdhet. Zink ingår i fler än 200 enzymer i kroppen som är inblandade i matsmältning, ämnesomsättning, fertilitet, sårläkning och hjärnans perception av omvärlden.
Vad är effekterna av zink citrat?
Zink bidrar till flera funktioner såsom celldelning, hormonreglering, ett friskt immunsystem samt främjar en god neurobiologisk och reproduktiv funktion. Zink är bra för den manliga potensen och spermaproduktionen. Zink är en antioxidant och behövs därför till exempel för upptaget av järn och utnyttjandet av A-vitamin. Zink, A- och C-vitamin behövs för starka, intakta slemhinnor. Mineralet zink är virusdödande och behövs för sårläkning och bildning av antikroppar. Zink behövs även för ett stärka sköldkörtlarna, vilka bland annat reglerar vår energinivå. Det högsta koncentrationerna av zink och järn finns i hjärnan och allra främst i nervcellerna i hippocampus, vilket är vårt center för inlärning och minne. Bra zinknivåer har därför en stor betydelse för våra hjärnfunktioner som är involverade i minne och tankeprocesser.
De som löper störst risk att utveckla zinkbrist är:
Främst veganer/vegetarianer, de som äter ensidigt, stressar mycket, svettas rikligt och tränar hårt. Eftersom zink är ett av de näringsämnen som tarmen har svårast för att absorbera, kan upptaget försvåras ytterligare vid mag- och tarmproblem. Så vid t.ex glutenintolerans, läkande tarm och tarmsjukdomar är zinkbrist inget ovanligt. Likaså vid användnings av vätskedrivande medel och kelatmedicin, samt vid sjukdomstillstånd som tex. brännskador, njursjukdomar, infektioner och diabetes. Något annat som hämmar upptaget är fytinsyra som förekommer rikligt i t.ex fullkornsprodukter, nötter, fröer och baljväxter. Man bör även känna till att kaffe, alkohol och socker ökar utsöndringen av zink.
Bristsymtom:
Hudförändringar (akne, eksem, bölder, hudsprickor, vita fläckar på naglarna), håravfall, oförklarlig trötthet, nedsatt kognitiv förmåga, sämre minne, försämrad sårläkning och ökad infektionsbenägenhet, sköra naglar, ihållande träningsvärk, krånglande mage och försämrad aptit.
Är zink citrat säkert?
Ja, vid rekommenderad dos finns ingen risk för biverkningar. Zink är ett spårelement som delvis lagras i kroppen vilket innebär att väldigt hög överdosering under en längre period kan ge biverkningar så som buksmärtor, diarré och kräkningar.
Selen
Vad är selen?
För att kunna bilda mogna och livskraftiga spermier krävs det ett tillräckligt intag av selen. Spermiernas utveckling och mognad, spermiernas antioxidativa skydd, uppbyggnad av spermiernas struktur samt spermiernas rörlighet och livskraft.
Effekter?
Zink och selen stimulerar generellt bildandet av sunda sädesceller och skyddar arvsmassan. Av samma anledning har sexuellt aktiva män ett större behov av zink och selen, eftersom spårämnena förbrukas vid varje sädesuttömning. Vid brist på selen och zink blir sädescellerna sårbara vilket kan leda till vad som kallas DNA-fragmentering. Så även om en sädescell befruktar ägget kommer ägget inte att kunna utveckla sig och stöts därför ut. Kroppen producerar sädesvätska genom att blanda spermier från testiklarna med olika vätskor från sädesblåsorna, prostatan och de två små körtlarna som kallas Cowpers körtlar. Sädesvätskan måste innehålla stora mängder spermier – kanske över 200 miljoner – och spermier som har god motilitet om en av dem ska kunna nå fram till och befrukta kvinnans ägg. Forskning visar att ett dagligt tillskott av 200 mikrogram selen resulterar i ökad kvalitet av sädesvätskan., i form av fler spermier, bättre spermiemotilitet samt bättre struktur och uppbyggnad av spermierna.
Är selen säkert?
Dagsintaget bör inte överskrida 300 mikrogram. Selen i högre doser är giftigt. Ett för högt selenintag kan påverka mag- och tarmkanalen samt försämra tillväxt av hår och naglar.
Källor
Foresta, C., Flohé, L., Garolla, A., Roveri, A., Ursini, F., & Maiorino, M. (2002). Male fertility is linked to the selenoprotein phospholipid hydroperoxide glutathione peroxidase. Biology Of Reproduction, 67(3), 967-971.
Rayman, M. P. (2012). Selenium and human health. Lancet (London, England), 379(9822), 1256-1268.
Safarinejad, M. R., & Safarinejad, S. (2009). Efficacy of selenium and/or N-acetyl-cysteine for improving semen parameters in infertile men: a double-blind, placebo controlled, randomized study. The Journal of Urology, 181(2), 741-751.
Scott, R., MacPherson, A., Yates, R. W., Hussain, B., & Dixon, J. (1998). The effect of oral selenium supplementation on human sperm motility. British Journal of Urology, 82(1), 76-80.
Strauss, E. (1999). Selenium’s role in infertility explained. Science, 285, 1339.
Ansvarsfriskrivning: Informationen i denna artikel är inte avsedd som medicinsk rådgivning och ska inte betraktas som sådan.
